Om Sven

Sven var en välkänd profil i stora delar av landet, speciellt i Norra Bohuslän. Här får vi veta lite mera.

Sven föddes 21 mars 1938 i en lantbrukarfamilj. Han växte tillsammans med sin familj på gården Sjöröd i Kville socken, Tanums kommun. Gården tog han så småningom över och där bodde han ända fram till sin död 7 september 2025.
Han var en eldsjäl som var djupt engagerad i sin hembygd och sitt språk, i sitt skogsbruk men allra främst i sin musik. Han var i stort sett självlärd inom musiken. Det var hans engagemang som drev honom.

Hur det började

Musikintresset vaknade tidigt. Hans två morbröder var fiolbyggare och med deras hjälp byggde Svens pappa en liten fiol åt honom när han var 7 år. Med den på ryggen cyklade han till Dingle och fick några fiollektioner.

Som 17-åring var han med och bildade dansbandet Kjell-Magnus. Han sparade länge för att kunna köpa klarinetten han spelade på då. Det blev fler dansband under de kommande åren och fler instrument, till exempel en altsaxofon.

Musikundervisning

1970 startade Tanums musikskola. Sven sökte och fick jobb och blev en av grundbultarna i musikskolan. Han undervisade i de flesta instrument. Han bildade tillsammans med sina kollegor flera grupper och orkestrar inom musikskolan. Han satt på kvällarna och skrev arrangemang.

Så småningom blev han klasslärare i musik. Då jobbade han oftast projektinriktat. Det mynnade varje år ut i soaréer, skolavslutningar med olika teman, melodifestivaler med elevernas egna texter med mera. Listan kan göras lång. Med mycket stort engagemang och äkta intresse uppmuntrades eleverna till att ha egna idéer och våga uppträda inför den stora publiken. Det var viktigt för honom att eleverna skulle växa och lyckas.

Folkmusik

Spelmansmusiken låg honom varmt om hjärtat. Han upptecknade och arrangerade mycket lokal folkmusik, både låtar och visor, under 1980-talet. Han var angelägen om att hinna medan de gamla spelmännen levde. Det arbetet mynnade ut i flera låthäften. Under den här tiden bildade Sven Qville spelmanslag som främst spelade bohuslänsk folkmusik. Inom musikskolan ledde Sven ensemblespel för unga.
Folkmusik från olika länder återkom ofta under hans liv både spelad och sjungen i hans körer.
Sven spelade också fiol till Lysekils Folkdansgille under många år.

Kören Ärter och Fläsk


10 januari 1975 sjösattes Svens flaggskepp. Kören Ärter och Fläsk. Det var kanske inte ett flaggskepp då men det blev. Det kom att segla i 48 år.

Kören växte från 10-15 personer till bortåt 50 när den var som störst. Den hade en stor, varierad repertoar. Väldigt mycket, men förstås inte allt, var material som Sven arrangerat eller tonsatt. Folkmusik, dikter av Gustaf Fröding, Nils Ferlin, Gunnar Ehne. Men också Mikis Theodorakis, sydafrikanska sånger, Hasse och-Tage, Händels Messiasoratorium, Nicaraguanska bondemässan ABBA och mycket annat. Med stort engagemang och en rejäl portion envishet drev han kören framåt. Kören samarbetade med andra körer och gjorde många resor både i Sverige och utomlands.
1985 inköptes samlingssalen till barnhemmet vid Kragenäs. Det blev Körstugan efter omfattande men varsam restaurering. Sven och många körmedlemmar lade många timmar där innan den invigdes som övnings- och konsertlokal 1986. Huset och verksamheten där blev grunden till stiftelsen.

Tonsättningar och arrangemang

Sven utvecklades mycket musikaliskt genom sitt arbete med kören.
Det var här intresset för att tonsätta och arrangera musik tog riktig fart. Han skrev mycket till kören för att han ville ha arrangemang som fungerade. Det kom att bli hans stora styrka under sitt långa musikliv att kunna skriva så enkelt att amatörer kunde sjunga, men ändå så att det lät avancerat. Han gjorde aldrig avkall på kvalitén.
Under årens lopp blev texterna mer och mer betydelsefulla för honom. Han tonsatte dikter av flera poeter främst Gustaf Fröding, Nils Ferlin och Gunnar Ehne. Han blev uppslukad av Frödings dikter. Han fastnade för rytmen och musikaliteten i dem och letade efter sätt att göra dem rättvisa. Han ville att tonsättningen skulle lyfta fram texten. Det innebar att det blev tonsättningar i mycket skiftande stilar. Han använde hela sin palett.

Kvar efter Sven finns hundratals arrangemang och tonsättningar både digitala och i böcker, och flera låthäften. För några år sedan sammanställde han en del av det han tyckte mest om i en bok som han kallade ”Alfreds Alster”.

Kulturpris

1984 Landstingets kulturpris

”Sven Alfredsson har genom sitt stora engagemang givit musikutbildningen i Tanum både bredd och djup. Det är dock främst i arbetet för folkmusikens bevarande och pånyttfödelse som han gjort de verkligt stora insatserna
Sven Alfredsson har tagit fram och arrangerat den bohuslänska visskatten bl.a. i samarbete med Martin Martinsson. Han har byggt upp musikkårer, musikgrupper och körer vilka han profilerat för bohuslänsk folkmusik. Sven Alfredssons arbete har gett musiklivet och främst vokalmusiken en djupare förankring och berikat bohusläningarnas musikliv.”

1989 Tanums kommuns kulturpris

”För sitt sätt att utöva och sprida sång och musik, profan och sakral, dialektal, afrikansk, jazz, och visa, med ofta okonventionella men intresseväckande och lustfyllda framträdanden”.

2005 Tanums kommuns kulturpris

För upptecknande av folkmusik och sitt sätt att driva kören Ärter och Fläsk.